Krav på trafikfygare
Bakgrund:
LFV:s kravspecifikation för psykologisk lämplighetsprövning av trafikflygare infördes i BCL:n 1981 (BCL-C1.3) och togs bort i juni 1994. Från och med juli 1994 föreskriver således inte myndigheten någon sådan kravspecifikation, och det föreligger därmed inte några krav på flygbolag att vid rekrytering av nya piloter använda sig av sådana stipulerade regler. Däremot anvisar de europeiska reglerna (Flight Crew Medical Requirements inom Joint Aviation Requirements (JAR))att flygläkare vid särskilda fall kan remittera piloter till psykologisk utredning; likaså kan enskilda länders luftfartsmyndigheter avkräva sådan – dock endast då situationen så kräver, t ex efter upprepade incidenter eller andra allvarligt påvisade symtombilder.
Eftersom Svensk Flygpsykologisk Förening vill undvika att varje psykolog eller konsultföretag utgår från en helt egen utarbetad kravprofil, där den ena inte är den andra lik, åstadkom styrelsen redan 1998 ett förslag till en för psykologer vägledande och anvisande modell, byggd på såväl den gamla BCL:n som den som förespråkas inom JAR-FCL. Styrelsen lade sig vinn om att tillvarata de särskilda erfarenheter inom området som förelåg i Sverige för tio år sedan.
Styrelsens förslag innebär att medlemmarna bör följa nedanstående kravprofil vid generella psykologiska prövningar av såväl utbildade piloter som de som planerar påbörja någon form av yrkesmässig pilotutbildning. Styrelsens avsikt idag (år 2008) är att dels uppgradera kravprofilen, dels vartefter förse olika intressenter (flygbolag, flygskolor, Luftfartsstyrelsen m fl) med information om vad de psykologiska prövningarna handlar om. Synpunkter kring detta tas tacksamt emot, t ex via e-post under adress gordon@gordonconsulting.se
Operationella kapacitetskrav
Perceptuell förmåga. Med perceptuell förmåga avses förmågan att snabbt och säkert varsebli och och realitetsförankra informationer av olika slag (upplysningar, händelser, situationer).
Logisk-analytisk kapacitet. Denna kapacitet kan också benämnas flödesintelligens, vilken avser förmågan att snabbt och korrekt kunna följa med i, analysera och slutleda olika typer av deduktiva och induktiva program och resonemang.
Teknisk-mekansik förståelse. Denna förståelse bygger inte i första hand på inlärd kunskap, utan på en mer spontan och direkt uppfattning om naturliga krafters samverkan och effekter, inkluderande strömnings- och tryckförhållanden m m, dvs sådant som oftast sammanfattas i grundläggande fysiska naturlagar.
Spatial orienteringsförmåga. Med denna förmåga avses en kapacitet att snabbt och rimligt säkert orientera sig i rummets tre dimensioner. Primärt är det av intresse att undersöka individens förmåga att ha kontroll över var han själv befinner sig när han rör sig i olika riktningar i ett tredimensionellt rum.
Memoreringsförmåga. Med denna avses främst korttidsminnets (arbetsminnets) verkningsgrad. I vilken utsträckning förmår den enskilde att inhämta information, spara den under en kortare tid (ett antal minuter) för att därefter återge det mest väsentliga av informationens innehåll?
Mental flexibilitet/rörlighet. Förmågan avser den undersöktes kapacitet att ”släppa loss” associationsbanor för att arbeta fram konstruktiva och kreativa lösningar på sådana problemområden, där det inte existerar några på förhand givna svar, inte heller några givna regler för hur problemet skall tacklas.
Simultankapacitet. Den simultana förmågan belyses bäst genom att försätta den prövade i situationer där denne under viss press måste hantera utifrån kommande information via minst två modaliteter (vanligen motoriskt och intellektuellt arbete) samtidigt.
.
Personlighetsdisposition
Grundlagt förtroende. Med grundlagt förtroende avses den disponibilitet som uttrycks genom personens sätt att inom rimligt kort tid orientera sig in mot och förlita sig på omvärldens konstruktiva möjligheter. Denna utåtriktade tillit har också vanligen sin avspegling inåt: man förlitar sig som regel på sina egna, personliga möjligheter att med konstruktiva medel hantera olika typer av situationer.
Energitillgång. Med energitillgång uppskattas främst personens möjligheter att, när så är befogat, accelerera i drivkraft och intensitet, t ex när det gäller att forcera olika hinder, att lösa olika problem etc..
Självinsikt / Mognad. Med självinsikt menas den inlärda förmågan att inse och därmed kontrollera sina egna drivkrafter och resurser så att dessa regelmässigt kommer till uttryck på ett för situationen adekvat sätt. Att kunna göra detta kräver således en genomförd personlig mognadsprocess.
Stresshantering. Denna aspekt kan sägas vara den dynamiska summan av att med tillräcklig tillit, tillräcklig energi och tillräcklig självinsikt kunna hantera olika typer av ansträngande och belastande situationer.
Ansvarskänsla. För att kunna uppleva och erkänna gränserna för vad som påbjuds enligt etik och andra former av standards krävs en inre moraluppbyggnad, ett tydligt samvete.
Omdöme. Omdömet påverkas av kombinationen intellektuell kapacitet och ansvarskänsla.
Social öppenhet. Den sociala öppenheten betyder inte i första hand att man är socialt utåtriktat aktiv, utan att man är lyhört öppen för vad omgivningen uttrycker och kräver.
Kommunikationsförmåga. Är personens språkliga uttryck tillräckligt distinkta och därmed tydliga? Är det uppenbart att vederbörande tar emot och också verkligen tycks förstå vad som sägs eller skrivs?
Adekvat självständighet. Är personen kapabel att, när så krävs, frigöra sig från sitt beroende av andra och fatta självständiga beslut samt därefter även, när så krävs, realisera dem? Med adekvat menas att självständigheten skall vara rimligt välbalanserad i relation till omgivningens behov och krav, och inte i första hand till egna behov och krav.
Utvecklingskraft. Har personen fortsatt personlig utvecklingskraft, dvs en kraft som kommer till uttryck genom öppenhet, lust att lära, lust att ändra sig, lust att låta sig påverkas av andra samt lust att påverka andra?
En summerande beskrivning kan, och bör, även ges i aspekten
SITUATIONAL AWARENESS, vilken kan ses som en kombination av ett antal av de ovan angivna delaspekterna.
FRÅGAN OM NORMGRÄNSER
Den person som skall tjänstgöra som professionell pilot inom trafikflyget måste besitta egenskaper som i alla avseenden ovan ligger högre än normalbefolkningen. Man måste således vara säkrare, tryggare, mer kraftfull och mer reaktionssnabb än vad som normalt kan förväntas – även av dem som genomgått svensk gymnasieskola.
Svensk Flygpsykologisk Förening